Stigande betalningsrisker i Västeuropa

En ny studie från Atradius visar på ökade betalningsrisker i Europa. I Västeuropa sker mer än hälften av all B2B‑handel på kredit. Det håller affärerna i gång, men när 77 procent av företagen upplever försenade betalningar blir det tydligt att risken i praktiken till stor del ligger hos leverantören. 

Västeuropeiska företags kassaflöden är under förändring. Det framgår av årets Payment Practices Barometer, en undersökning bland företag i regionen genomförd av Atradius. 

35 procent av företagen uppger att likviditeten har blivit mer ansträngd och att betalningarna kommer in senare. 

Det ger en tydlig anledning att se över kreditpolicyn och de kreditmässiga prioriteringarna. Här är tre områden som förtjänar en ny genomgång. 

Förseningar har blivit vardag 

Enligt undersökningen betalas ungefär en fjärdedel av alla fakturor i Västeuropa för sent. Samtidigt uppger 21 procent av företagen att mellan 31 och 60 procent av deras fakturor är försenade. 

Dessutom sker en gradvis förskjutning i betalningstiderna. DSO ligger allt oftare över de avtalade villkoren. När betalningarna kommer in senare måste mellanskillnaden finansieras på annat håll, ofta till en högre kostnad. 

Betalningsförseningar är med andra ord inte längre undantag, utan en återkommande del av vardagen som behöver hanteras i den löpande verksamheten. 

Kreditbeslut handlar om tillväxt 

Tidigare sågs kreditpolicy främst som ett verktyg för att minimera förluster. I dag är den i allt högre grad en strategisk avvägning. 

Undersökningen visar hur företag balanserar två perspektiv. Å ena sidan håller många fast vid relativt korta betalningstider, där majoriteten fortfarande ligger kring 30 dagar. Å andra sidan ökar användningen av kredit för att upprätthålla omsättningen. 

Resultatet blir en modell där man både stramar åt och tillåter ökad flexibilitet. Internt innebär det ett större fokus på kreditkontroll, tätare uppföljning och noggrannare kundurval. Externt innebär det att fler företag i praktiken finansierar sina kunder. 

Det väcker frågan om hur stor risk man är villig att ta för att skapa tillväxt, en fråga som inte bara hör hemma i finansfunktionen utan bör hanteras på strategisk nivå. 

Här får CFO:n en allt mer central roll som aktiv sparringpartner i ledningen. 

Misstag blir dyrare 

Den som söker en tydlig riktning i förväntningarna möts av en mer splittrad bild. 55 procent av företagen räknar med att insolvensnivåerna förblir höga, medan 30 procent ser risk för ytterligare ökningar. 

Det speglar den osäkerhet som har präglat det globala affärsklimatet under de senaste åren. 

Företagen pekar särskilt på tre återkommande risker, ekonomisk avmattning, stigande kostnader och geopolitisk oro, faktorer som både är svåra att påverka och att förutse. 

När 35 procent samtidigt uppger att likviditetsbufferten har minskat, 23 procent att kassaflödet blivit svårare att prognostisera och 20 procent att behovet av extern finansiering har ökat, blir konsekvensen tydlig, misstag blir dyrare och kraven på beslutsunderlaget ökar. 

De företag som navigerar bäst gör sällan något radikalt annorlunda, men de har bättre överblick, arbetar mer datadrivet och fattar mer medvetna beslut kring risk. 

Det kan handla om kreditförsäkring, justerade kreditlimiter eller en mer dynamisk kreditstyrning. 

Hur fattar man bättre beslut? 

Det finns ingen enskild modell för hur kreditpolicyn ska anpassas till en mer oförutsägbar omvärld. Däremot finns några centrala frågor som de flesta CFO:er behöver ställa sig: 

1. Hur robust är vår likviditet om en fjärdedel av fakturorna betalas för sent? 
2. Var tar vi medveten kreditrisk för att driva tillväxt, och var gör vi det inte? 
3. har vi den datainsikt som krävs för att agera snabbt när riskbilden förändras