Risk för rekordmånga konkurser i Tyskland i år

Nästa år kan antalet tyska konkurser nå samma nivå som under finanskrisens värsta år 2009. Särskilt inom 4 sektorer bör svenska exportörer vara vaksamma.  

Den tillträdande tyska regeringen står inför en historiskt trög ekonomi. I Tyskland har industriproduktionen fallit med 17% sedan 2017, det har varit recession två år i rad och under 2024 ökade antalet konkurser med 25,7% jämfört med 2023. Inledningen av 2025 har inte varit bättre, med en ökning av konkurser med 14% jämfört med föregående år.   

Den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen påverkar inte bara de svenska företagens exportmöjligheter, utan de många konkurserna innebär också en ökad risk för uteblivna betalningar och förluster. Enligt Peter Boberg, VD för Atradius Sverige. 

”Våra tyska analytiker ser att antalet konkurser ökar kraftigt i Tyskland och befarar att upp till 32.000 företag kan gå i konkurs 2025. Det är 10.000 fler än i år och på samma nivå som under finanskrisens värsta år 2009. Detta innebär att svenska exportörer till Tyskland bör vara extra uppmärksamma på sina handelspartners och handelsvillkor.”  

Flera branscher under press  

Energi är i hög grad beroende av politik, landet genomgår en grön övergång, för närvarande kommer 33% av energimixen från fossila bränslen, medan 55% kommer från gröna källor.  

Fordonsindustrin producerar mindre, är pressad av konkurrensen från Kina och kan komma att drabbas relativt hårt av USA:s aviserade strafftull på 25%.  

Maskinindustrin har sett en minskning av den totala produktionen under de senaste åren och över en tredjedel av företagen anser att deras nuvarande situation är dålig.  Under innevarande år förväntar sig Atradius tyska analytiker ytterligare en minskning av produktionen.  

Byggbranschen befinner sig i ett kritiskt dödläge, särskilt inom kontors- och bostadsbyggande, företagen är under likviditetspress och det finns inga förväntningar på att situationen kommer att förbättras i år.  

Akut behov av en ny affärsmodell  

Den nuvarande tyska affärsmodellen vilar på tre pelare. En stor industri, export och ett starkt samförstånd i samhället. Alla tre pelarna är under press.  

Höga energipriser, byråkrati och brist på infrastruktur står i vägen för den tyska industrin, medan exporten pressas av handelskrig, svagare konkurrenskraft och en stagnerande global ekonomi.   

Sist men inte minst är Tyskland i allt högre grad en delad republik. Både med politisk polarisering som gör att förhandlingar drar ut på tiden. Men de senaste åren har det också förekommit fler strejker i Tyskland, vilket i sin tur påverkar ekonomin.  

Merz-effekten kommer inte att märkas förrän nästa år  

Enligt Peter Boberg är förbundskansler Friedrich Merz aviserade reform av den så kallade skuldbromsen välkommen, men det är inte troligt att den kommer att påverka konkurstrenden i år.  

” Merz förslag om att öka investeringarna i infrastruktur och militär är förvisso goda nyheter för den tyska ekonomin, men förslaget behöver fortfarande antas. Vi räknar inte med att se effekterna av den kommande regeringens reformer förrän i början av 2026.”  

Peter tillägger att det i Tysklands nuvarande politiska miljö tyvärr kan bli en utmaning att få fart på ekonomin igen. Även om de mest uppenbara koalitionspartnerna, CDU och SPD, är överens om att energipriserna behöver sänkas, byråkratin minskas och infrastruktur investeras i, är de långt ifrån överens om hur detta ska gå till.  

”Vi har en ekonomi som är i djup kris och ju längre tid parterna tillbringar vid förhandlingsbordet, desto fler företag riskerar att gå i konkurs och desto svårare blir det att vända utvecklingen.”  

SPD är dessutom inte för några åtgärder som CDU och näringslivet anser vara nödvändiga för att få fart på ekonomin. I synnerhet väntas partierna korsa sina svärd när det gäller CDU:s önskan att sänka bolagsskatten och förslag om att bromsa den gröna omställningen.  

”Vi hoppas att den kommande tyska regeringskoalitionen kan nå kompromisser så snart som möjligt, eftersom Tyskland har en enorm potential om de investerar mer i ny infrastruktur, tar itu med byråkratin och lyckas sänka energipriserna”, säger Peter Boberg.