Livsmedelsindustrin drabbas hårt av den nya världsordningen

Prisökningar på kaffe, kakao och nötkött har ökat och rapporterats flitigt medier  

Men bakom debatten om skatter och vallöften döljer sig en djupare berättelse om hur global politik, klimatförändringar och sjukdomsutbrott orsakar fluktuationer i livsmedelspriserna - och driver företag mot konkurs. 

Sedan årsskiftet har stora prisfluktuationer, valutakursvolatilitet och en ökad risk för förändringar i tullbestämmelser lett till att förlusterna inom livsmedelsindustrin har ökat  enligt landets största kreditförsäkringsbolag, Atradius Sverige. 

Atradius förväntar sig att kreditförlusterna inom livsmedelsindustrin kommer att öka  under 2025 jämfört med 2024. Livsmedelsexperten Björn Schlein ser en tydlig förändring i förlusternas karaktär. 

”I år ser vi att risken för förluster inom livsmedelsindustrin i mycket större utsträckning har utlösts av politiska beslut. Regeringar och politiker använder i allt högre grad handelspolitik och råvaruflöden för att sätta press på sina motståndare, vilket kan hota affärsmodellen och i värsta fall tvinga företag att lägga ner - särskilt på utländska marknader.” 

Utöver detta förekommer fler sjukdomsutbrott och extrema väderförhållanden, såsom torka och översvämningar, vilket påverkar både produktion och försörjning av livsmedel. Resultatet blir stora prisfluktuationer som ökar trycket på intäkter och likviditet - och utmanar affärsmodellen för många livsmedelsproducenter. 

Framtiden innebär bedrägerier och fluktuerande priser 

Vi lever i en tid präglad av krig och handelskonflikter. Båda sätter betydande press på likviditetsreserver och kassaflöden. Samtidigt skapar osäkerheten ett behov för livsmedelsföretag att bli mer flexibla i sin råvaruförsörjning - med fler leverantörer och varierande ursprung. 

Björn Schlein ser detta som en parallell trend som ytterligare förvärrar prisfluktuationerna, särskilt när livsmedelsförsörjningen påverkas av klimatförändringar. 

”Som konsumenter kommer vi att behöva vänja oss vid mer instabila priser, eftersom livsmedelspriserna främst styrs av global tillgång och efterfrågan.” 

Priserna kan också falla snabbt. Förändringar i tullar, sjukdomsutbrott och efterföljande importförbud kan leda till överutbud på andra marknader - vilket i sin tur pressar priserna, minskar lageromsättningen och leder till nedskrivningar. 

Förutom konkurser har den ökade prisvolatiliteten också en annan negativ konsekvens: fler bedrägeriförsök. Instabila priser ökar trycket på ”snabba affärer”, och Atradius lägger därför betydligt mer resurser på rådgivning för att hjälpa kunder att begränsa förlusterna. 

Svaga ekonomier, större risker 

De flesta förlusterna uppstår på utländska marknader. Afrika och Mellanöstern är särskilt hårt drabbade, men även flera länder i Sydostasien påverkas av geopolitisk oro och förändrade råvaruflöden. 

Enligt Björn Schlein ökar straffavgifter och valutafluktuationer risken för förluster, särskilt i länder med svagare ekonomier, där köpare plötsligt inte har råd att betala för levererade varor. 

”Många kan inte betala eftersom de kan behöva betala upp till 30 % extra enbart på grund av valutakursfluktuationer. Detta har en betydande inverkan på köparnas betalningsförmåga, oavsett marknad.” 

Utöver valutaturbulensen råder det också brist på hårda valutor som USD och EUR, särskilt i Afrika. Detta skapar stora utmaningar för livsmedelsföretag, då begränsad tillgång till hårdvaluta försvårar betalningar och sätter press på exportörens rörelsekapital. 

Europa är delat i två delar 

I Europa är företagen generellt bättre rustade för att hantera geopolitiska utmaningar – särskilt i Nordeuropa. Enligt Björn Schlein finns en tydlig skillnad mellan norr och söder. 

”I Sydeuropa är trycket på likviditeten större eftersom företagen ofta är mer belånade och har mindre finansiella marginaler. I kombination med stigande råvarupriser och svag köpkraft är det svårt att föra över prisökningarna till konsumenterna, vilket kan sätta företagen under hård press.” 

Trots utmaningarna ser Atradius en stabil förlustrisk i Europa, men livsmedelsföretag bör vara särskilt uppmärksamma på den finansiella skuldsättningen hos sydeuropeiska gäldenärer. 

Ett nytt normalläge 

Trenden med fler konkurser och förluster kommer att fortsätta så länge geopolitisk oro och oförutsägbara naturkatastrofer råder. Björn Schlein menar att detta är ett nytt normalläge som företagen måste anpassa sig till. 

”Jag tror inte att vi kommer att gå tillbaka. Alla dessa faktorer kommer att forma livsmedelsindustrin under de kommande åren. När jag pratar med våra kunder nämner de alla denna nya osäkerhet - och planerar därefter.” 

I denna nya, mer oförutsägbara världsordning har Björn Schlein ett tydligt råd till livsmedelsföretagen: 

”Vi rekommenderar att företag på utländska marknader försöker minimera sin riskperiod - från inköp till leverans, och säkerställa att pengarna finns på banken. Man kan minska riskperioden genom att driva en stram verksamhet, handla back-to-back, förkorta kreditvillkor, få tidigare leveranser och försöka få förskottsbetalningar där det är möjligt.”