Här är vinnarna och förlorarna 5 år efter Brexit

Atradius har analyserat vilka branscher som har förlorat eller vunnit på Brexit och vilka konsekvenser det har fått för svenska exportörer.  

Den 1 januari 2020 lämnade Storbritannien officiellt EU. Brexitmotståndarna befarade att det skulle bli början på decennier av recession och låg tillväxt, medan anhängarna menade att det var början på en ny era för ett globalt Storbritannien som hade frigjort sig från EU:s reglerande bojor och skulle stå starkare på egna ben.  

Sanningen ligger förmodligen någonstans mellan ytterligheterna och beror på vilken sektor man tittar på. Men ur ett svenskt perspektiv, enligt Peter Boberg, VD för Atradius Sverige, har Brexit varit en negativ händelse.  

”Hittills har i stort sett alla svenska företag förlorat på Brexit. Vi har sett en stagnerande export till Storbritannien över hela linjen för våra kunder, medan många har ådragit sig betydande kostnader för att etablera dotterbolag samt för att undvika nya besvärliga tullregler.”  

Sett ur ett brittiskt perspektiv har Brexit också inneburit en hel del utmaningar, men det finns flera nyanser. Överlag är det svårt att isolera effekterna av Brexit under de senaste fem åren, där covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina haft enorma ekonomiska konsekvenser i Europa.  

Allt tyder på att Brexit har haft en negativ effekt på den brittiska ekonomin jämfört med EU:s. Medan varuhandeln i Europa har återgått till nivåerna från januari 2020, ligger den totala varuhandeln i Storbritannien endast på 88% och den totala varuexporten på 82% av nivåerna före 2020. En analys som publicerades av Londons borgmästare förra året pekade på att Brexit kan ha orsakat ett hål i den brittiska ekonomin på upp till 140 miljarder pund. 

Brexit-anhängare kommer dock att betona att dessa utmaningar är förutsebara barnsjukdomar som kommer att lösas med tiden. 

Men hur ser situationen ut i varje bransch, hur hårt har de drabbats och vilka är framtidsprognoserna - vi börjar med några av de största och lägger till de bästa och sämsta prognoserna. 

Jordbruket har brist på arbetskraft och maten blir dyrare  

Hittills har det brittiska jordbruket drabbats hårdast av arbetskraftsbrist till följd av Brexit. Brexit och kriget i Ukraina har gjort det betydligt svårare för brittiska lantbrukare att rekrytera säsongsarbetare. I en undersökning från National Farmers' Union (NFU) uppgav 40% av de tillfrågade att de förlorat skördar på grund av arbetskraftsbrist, och under 2022 och 2023 ledde arbetskraftsbristen till betydande skördeförluster.    

I september 2024 meddelade regeringen att man för tredje gången skjutit upp en nyligen aviserad inspektion av flera typer av frukt och grönsaker som importeras från EU på grund av rädsla för prisökningar. Kontrollerna är nu planerade att inledas den 1 juli istället för den 1 januari 2025. De flesta färskvaror kommer att undantas från kontrollerna.   

För en svensk livsmedelsexportör har Storbritannien blivit en svårare exportmarknad, som för närvarande utmanas av prispress, osäkerhet kring kontrakt och låg köpkraft. Enligt John Vinter, expert på livsmedels- och jordbruksindustrin på Atradius Danmark, är Storbritannien starkt beroende av livsmedelsimport, så extra tullar och kostnader för pappersarbete drabbar landet särskilt hårt.  

”Storbritannien importerar cirka 40% av sin livsmedelskonsumtion. Fisk och skaldjur importeras till cirka 65% och kött importeras till cirka 60%. Här har Brexit inneburit stora extrakostnader utan att köpkraften har ökat i motsvarande grad.”    

Tillfällig säkerhet för fordonsindustrin 

En av de största potentiella konsekvenserna av Brexit för fordonsindustrin i Storbritannien och EU har ännu inte trätt i kraft. Enligt Brexit-avtalet kommer en tull på 10% att införas på elbilar som handlas mellan EU och Storbritannien och som inte uppfyller de nya ursprungskraven. Dessa krav skulle ha börjat gälla i januari 2024, men har nu skjutits upp med ytterligare tre år. 

”Vi anser att senareläggningen är ett positivt steg för utvecklingen av Europas leveranskedja för elbilar”, säger Nicola Harris, UK Senior Risk Underwriter för transportsektorn. ”Tullen på 10% på elbilar som tillverkas i EU och Storbritannien hotade att äventyra elektrifieringen av den europeiska fordonssektorn vid en avgörande tidpunkt och precis när den stod inför ett antal utmaningar, inklusive ökad konkurrens från kinesiska biltillverkare.”   

Viktig exportindustri tyngs av tullar  

Kemiindustrin är en viktig del av den brittiska ekonomin och två tredjedelar av produktionen går till export, majoriteten till Europa. Detta innebär att 70% av Storbritanniens export till EU är belagd med tullar och att importen av råvaror från EU också beskattas.   

”Dessutom har Storbritannien ännu inte lyckats utveckla ett regelverk som kan ersätta EU:s system för kemikalieregistrering utan att göra processen dyrare. Detta påverkar i allt högre grad investeringarna i den petrokemiska sektorn, eftersom företagen måste hantera osäkerheten och kostnaderna i samband med systemet”, säger Sarah Evans, UK Senior Risk Underwriter för kemisektorn, och tillägger   

”På längre sikt förväntar vi oss också att bristen på kvalificerad arbetskraft till följd av Brexit kommer att påverka sektorns framtidsprognoser.”  

Vinnare och förlorare  

Det finns dock också ljuspunkter i den brittiska ekonomin, där sektorer som flyg- och rymdindustrin, papper och förpackningar samt förnybar energi förväntas visa motståndskraft fram till 2025. Den brittiska medieindustrin står också inför en betydande tillväxt. Branscher som stål, logistik och bygg, vilka har större exponering mot Brexit-utmaningar, står inför ökad osäkerhet. 

Brexit handlade om mycket mer än ekonomi, men ur ett ekonomiskt perspektiv är det tydligt att Brexit ännu inte har varit en framgång. Storbritanniens handel med både EU och resten av världen är fortfarande dämpad, och stora delar av den brittiska ekonomin lider av stigande kostnader, mer byråkrati och brist på arbetskraft, vilket allt kan hänföras till Brexit.   

Förespråkarna för ett utträde kommer att hävda att dessa barnsjukdomar kommer att lösa sig med tiden och att en del av den minskade handeln beror på EU:s egna ekonomiska utmaningar snarare än på Brexit. De pekar också på CPTPP-avtalet och ett potentiellt handelsavtal med USA som skäl att vara optimistisk. Nya siffror från IMF visar också att Storbritannien mycket väl kan vara den snabbast växande ekonomin bland de större europeiska länderna 2025.    

”USA:s nya fokus på strafftullar kan paradoxalt nog vara till Storbritanniens fördel. USA:s påtryckningar på EU kan göra europeiska länder mer öppna för ett närmare samarbete med Storbritannien”, säger Peter Boberg och tillägger att Storbritanniens handel med EU är ungefär fyra gånger större än handeln med USA.  

Men även om Storbritanniens tillväxtsprognoser för 2025 ser ljusare ut än för andra större europeiska ekonomier, ligger de fortfarande under den genomsnittliga årliga tillväxttakten på 2% före Brexit. Framför allt är prognoserna för handeln fortfarande mycket osäkra. Fem år efter Brexit kan vi bara med säkerhet säga att de ekonomiska fördelarna ännu inte har materialiserats.  

”Generellt sett har det blivit svårare och dyrare för svenska och andra utländska företag att komma in på den brittiska marknaden. Beslutet att exportera till Storbritannien har därför också blivit mer strategiskt och för många finns det längre prognoser till de stora vinsterna”, säger Peter Boberg