Den europeiska avmattningen gör finansieringen ännu viktigare

Det svenska näringslivet är starkt integrerat med den europeiska marknaden. När ekonomin i euroområdet tappar fart märks det snabbt i orderböckerna, likviditeten och kundernas betalningsförmåga. 

Den senaste ekonomiska analysen från Atradius tecknar en bild av en europeisk ekonomi som går in i en betydligt svagare fas. Prognosen för tillväxten i euroområdet 2026 har justerats ned till 0,4 procent jämfört med 1,5 procent 2025, samtidigt som exporten förväntas minska med 0,2 procent. 

Samtidigt bedömer Atradius att kreditvillkoren skärps, finansieringskostnaderna förblir höga och att företagen måste vänja sig vid en verklighet där kapital återigen har ett påtagligt pris. 

För svenska företag är utvecklingen inte nödvändigtvis alarmerande. Däremot är det en tydlig signal om att riskbilden förändras. 

Den tröga europeiska motorn 

Euroområdet befinner sig i en period av svag tillväxt. Utvecklingen dämpas av högre energipriser, svagare efterfrågan, stramare finansiella förhållanden och en exportsektor som kämpar med konkurrenskraften. 

Samtidigt pekar rapporten på att euroområdet är mer sårbart än USA för energichocker, eftersom regionen fortfarande är nettoimportör av energi. 

För svenska exportföretag innebär det att fler kunder i Europa sannolikt kommer att uppleva ett ökat tryck på både lönsamhet och likviditet. 

Först skjuts investeringar upp. Därefter blir beslutsprocesserna längre. Sedan förändras betalningsmönstren. Fakturor som tidigare betalades efter 30 dagar kanske inte betalas förrän efter 45 eller 60 dagar. 

Det är i sådana perioder som kreditrisken ökar utan att det nödvändigtvis syns i boksluten omedelbart. 

Rapporten visar också att bankerna i euroområdet redan skärper sina kreditkrav mot företag. Det motiveras bland annat av ökade geopolitiska risker och större osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen. Flera banker förväntar sig ytterligare åtstramningar under de kommande kvartalen. 

Detta är viktigt att notera, eftersom företag kan tvingas söka finansiering från andra källor när bankerna blir mer försiktiga. 

Fokus på robusthet 

Europeiska centralbanken höjde styrräntan med 0,25 procentenheter i juni och väntas därefter hålla räntan på en relativt hög nivå resten av året. Samtidigt förväntas penningpolitiken förbli stramare under längre tid än många marknadsaktörer tidigare räknat med. 

För företagen innebär det att likviditeten blir ännu viktigare. I ett läge med svag tillväxt och dyrare finansiering flyttas fokus från tillväxt till finansiell robusthet. 

Här blir ekonomichefens klassiska verktygslåda återigen central, med fokus på kassaflöde, rörelsekapital samt likviditets- och kreditstyrning. Resonemanget är enkelt: när marknaden blir mer osäker blir det svårare att säkra den finansiering som krävs för att genomföra rätt investeringar. 

Rapporten lyfter också fram att investeringarna i euroområdet väntas dämpas av högre finansieringskostnader, svagare exportutveckling och lägre lönsamhet. Många företag förväntas därför skjuta upp eller skala ned investeringsprojekt. 

Det skapar en miljö där betalningsförseningar och ökande kreditrisk snabbt kan sprida sig genom värdekedjorna. 

Kreditrisk i ständig förändring 

Under perioder av ekonomisk avmattning kan problemen snabbt uppstå hos kunderna. 

Om en kund får svårare att finansiera lager, investeringar eller den löpande verksamheten ökar sannolikheten för sena betalningar. Om fler kunder börjar betala senare eller kräver längre kredittider kan det snabbt påverka likviditeten hos dig som leverantör. 

Därför är det avgörande att ha en djup förståelse för sina kunder när deras kreditrisk ska bedömas. Analysen bör sträcka sig längre än till det senaste bokslutet och även omfatta frågor som: 

Vem är mest utsatt för svag efterfrågan? Vem är beroende av bankfinansiering? Vem arbetar med låga marginaler och höga energikostnader? 

Det är frågor som blir allt mer relevanta i ett scenario där tillväxten i euroområdet ligger nära noll. 

Tänk om 

Den geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern har åter aktualiserat frågan om vilka konsekvenser en störning i Hormuzsundet skulle få för världsekonomin. 

På Atradius har vi analyserat vad som skulle kunna hända om konflikten kring Iran eskalerar och Hormuzsundet förblir stängt under en längre period. Konsekvensen skulle bli en ny energikris, högre inflation och en markant avmattning i världsekonomin. 

I detta scenario sjunker den globala tillväxten till 1,9 procent 2026 och 1,4 procent 2027, nivåer som pekar mot recession. 

För svenska företag är detta kanske inte det mest sannolika scenariot. Däremot illustrerar det värdet av att förstå sina exponeringar och regelbundet stresstesta verksamheten mot olika riskutfall, inklusive ett scenario där världsekonomin går in i recession.