Betalningsförseningar sätter press på svenska företag

Svenska företag handlar i allt högre grad på kredit, men det sker inte utan utmaningar. Nya siffror visar att betalningsförseningar tar större plats i vardagen och sätter press på både likviditet och verksamhet. 

Enligt Atradius Payment Practices Barometer 2026 sker omkring två tredjedelar av den svenska B2B-försäljningen på kredit, och andelen har ökat under de senaste månaderna. Kredit används aktivt för att upprätthålla efterfrågan i en mer dämpad ekonomi. Samtidigt ökar antalet sena betalningar, och mer än var fjärde faktura är nu förfallen. 

Förseningarna beror till stor del på kundernas likviditetsproblem. 61 procent av företagen pekar på likviditetsutmaningar som den främsta orsaken till sena betalningar. Bankrelaterade förseningar och interna processer spelar också en roll, men i mindre utsträckning. 

Även om 64 procent av de förfallna fakturorna betalas inom 30 dagar efter förfallodatum finns en tydlig eftersläpning. 23 procent betalas först efter 31–60 dagar, och 7 procent tar mer än 90 dagar. 

Kontroll framför bekvämlighet 

Svenska företag reagerar inte genom att begränsa krediten generellt, utan genom att arbeta mer aktivt med riskstyrning. Fokus ligger på kreditkontroll och löpande uppföljning av kunder, snarare än att bygga upp stora buffertar som binder kapital. 

Det speglar verkligheten i en exportberoende ekonomi. När kunder på andra marknader betalar senare påverkas den svenska leverantören snabbt, vilket gör insynen i kundernas betalningsförmåga avgörande. 

Konsekvensen är ett tydligt tryck på rörelsekapitalet. 39 procent av företagen upplever minskade likviditetsbuffertar, medan 25 procent har svårare att planera sitt kassaflöde. 22 procent rapporterar ett ökat finansieringsbehov, och 18 procent pekar på högre kapitalkostnader. 

Stabilt, men med förbehåll 

Trots ökningen av sena betalningar är förväntningarna inför det kommande året inte entydigt negativa. De flesta svenska företag räknar inte med några större förändringar i betalningsbeteendet på kort sikt. Samtidigt bedömer majoriteten att konkursnivåerna kommer att vara relativt stabila. 

57 procent förväntar sig oförändrade konkursnivåer, medan 25 procent ser en risk för ytterligare ökningar. 18 procent uppger att de är osäkra. 

Vinstförväntningarna följer ett liknande mönster. Många räknar med stabila marginaler, men med en tydlig försiktighet i botten. 

Stigande kostnader väcker oro 

När svenska företag blickar framåt är det inte bara kundernas betalningsförmåga som oroar, utan även kostnadsutvecklingen. 

61 procent anger stigande kostnader som den största risken för betalningar det kommande året. 58 procent pekar på ekonomisk avmattning, 35 procent på stigande räntor och 32 procent på störningar i leveranskedjan. 

Det ger en bild av företag som i hög grad fokuserar på de risker de faktiskt kan påverka. I stället för breda åtstramningar arbetar många med selektiva justeringar av betalningsvillkor och en mer noggrann uppföljning av kundernas kreditvärdighet. 

Rörelsekapital har blivit en operativ disciplin 

För svenska ekonomichefer är budskapet tydligt, betalningsförseningar är inte längre ett isolerat kreditproblem, utan en integrerad del av verksamheten. 

När fler fakturor betalas sent, och en större andel drar ut på tiden över 60 och 90 dagar, krävs en mer aktiv styrning, inte bara av kreditpolicyn, utan av hela kedjan från försäljning till betalning. 

Det handlar inte om att undvika kredithandel, utan om att använda den medvetet. I en ekonomi med stigande kostnader och mer oförutsägbara betalningsmönster är det ofta rörelsekapitalet som avgör vilka möjligheter företaget har.