Asien är fortfarande en tillväxtmotor, men riskbilden har förändrats

I åratal har många nordiska företag haft en relativt enkel bild av de asiatiska marknaderna. Här finns hög ekonomisk tillväxt, en växande medelklass och starka produktionsmiljöer. 

I stora drag gäller detta fortfarande, men riskbilden i regionen har förändrats avsevärt. Under de kommande åren kommer utmaningen inte bara att handla om att identifiera de mest attraktiva marknaderna. Den kommer också att handla om att förstå vilka marknader, sektorer och kunder som står sig bäst i en värld präglad av geopolitik, energipriser och ökande regleringskrav. 

På de asiatiska marknaderna är det samtidigt tydligt att den globala handeln inte är på väg att försvinna trots den geopolitiska turbulensen. Tullar, exportkontroller, ursprungskrav och geopolitisk positionering spelar en allt större roll för internationella företag. Samtidigt har konflikten i Mellanöstern ökat energi- och transportkostnaderna och skapat ny osäkerhet kring de globala leveranskedjorna. 

För nordiska företag med produktion, inköp eller försäljning i Asien innebär detta att traditionella riskmodeller inte längre nödvändigtvis speglar verkligheten. 

Leveranskedjorna har blivit mer komplexa, inte mer robusta 

Många företag har investerat betydande resurser i att minska beroendet av enskilda marknader. Avsikten har varit att göra leveranskedjorna mer robusta. 

Paradoxen är att fler leveransknutpunkter inte nödvändigtvis innebär mindre risk. 

Enligt Atradius rapport om Asiens ekonomiska utveckling (LÄNK) omdirigeras handelsflödena i allt högre grad till följd av geopolitisk rivalitet. Produktionen flyttas, komponenter passerar flera landsgränser och kraven på dokumentation och efterlevnad blir mer omfattande. Resultatet är en mer komplex handelsstruktur, där transparens kan bli en strategisk bristvara. 

För företag inom industri och grossisthandel innebär detta att riskhantering inte längre enbart handlar om leverantörer, utan om hela värdekedjan. 

Ett lokalt problem på en marknad kan sprida sig genom flera led och påverka leveransförmågan, lagernivåerna och i slutändan leda till förseningar i Europa. 

Därför bör många företag överväga att bredda sin syn på kreditrisk, så att man inte enbart tittar på om en kund kan betala. Man bör också analysera om kundens leverantörer, energiförsörjning och marknadsförutsättningar gör företaget sårbart för framtida störningar. 

De starkaste tillväxtmarknaderna är inte nödvändigtvis de säkraste 

Asien förväntas fortsätta att vara världens viktigaste tillväxtmotor under 2026 och 2027. Men rapporten pekar också på att motståndskraften varierar markant mellan de olika ekonomierna. Vietnam och Indien framstår som tillväxtledare, medan andra marknader kämpar med inflation, skuldbörda eller svag inhemsk efterfrågan. 

Detta skapar ett klassiskt dilemma. De mest intressanta marknaderna är ofta också de där komplexiteten ökar snabbast. 

För ledningar och styrelser innebär detta att marknader i allt högre grad bör utvärderas utifrån en kombination av tillväxtpotential och motståndskraft. 

Historiskt sett har företag ofta använt makroekonomiska nyckeltal som BNP-tillväxt eller exportutveckling som riktmärken. I den nya handelsverkligheten blir andra indikatorer minst lika viktiga: 

• Importberoende, särskilt när det gäller energi 
• Inflationstryck och finansiell stabilitet 
• Institutionell styrka och kvaliteten på regelverket 
• Exponering mot handelsrestriktioner 
• Förmågan att absorbera externa chocker 

Företag som enbart fokuserar på tillväxtsiffrorna riskerar att förbise de faktorer som avgör hur robust tillväxten egentligen är. 

Information blir en konkurrensfördel 

När handeln i allt högre grad påverkas av geopolitik, energipriser, regleringar och lokala förhållanden blir tillgång till uppdaterad marknadsinsikt en strategisk resurs. 

För ledningen handlar det därför mindre om att försöka förutsäga framtiden och mer om att förbättra kvaliteten på besluten. 

De företag som lyckas i nästa fas av globaliseringen kommer sannolikt inte att vara de som tar minst risker. Det kommer att vara de som kan ta risker på en bättre underbyggd grund. 

Detta gäller både valet av nya marknader, kreditbedömning av kunder och utformningen av strategier för leveranskedjan. 

I en värld där handelsvägarna förändras snabbare än tidigare och där tillväxt och geopolitik är närmare sammankopplade än någonsin blir insikt en förutsättning för handlingsfrihet. 

En robust tillväxtstrategi i en osäker omvärld 

Asien kommer sannolikt att fortsätta vara ett av de viktigaste tillväxtområdena för nordiska företag under de kommande åren. Men framgången kommer i mindre utsträckning att bero på förmågan att identifiera tillväxt och i högre grad på förmågan att förstå risker. 

Den centrala frågan är därför inte om företaget ska växa på nya marknader. 

Det handlar om huruvida ledningen har den insikt som krävs för att skilja mellan tillväxt som stärker robustheten och tillväxt som ökar sårbarheten. 

För många företag kan den nya verkligheten vara ett bra tillfälle att se över sina befintliga modeller för kredit-, kund- och riskhantering, så att de kan växa in i framtiden på bästa möjliga sätt.